- Project Runeberg -  Jaroslav Vrchlický. En litterär studie /
146

(1904) [MARC] Author: Alfred Jensen With: Jaroslav Vrchlický - Tema: Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - LXVI. Själen mimosa. 1903

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andre hade visserligen lärt känna den mänskliga lyckan,
men hon hade ej motsvarat förväntningarna. Den tredje
åter hade fått för mycket af så kallad lycka, så att hon
tyngde på själen, hvarför han ville befria sig från denna
börda genom en vallfärd.

5. Erinringar från barndomen och dess näjder.

6. Tolf lyriska mellanspel, poetiska dialoger
begynnande med Adam och Eva (omedelbart före det bibliska
syndafallet) och slutande i nutiden. Vacker är
“Fängelsescenen“, då André Chénier före afrättningen tar afsked
af grefvinnan de Coigny, “la jeune captive“.

Såsom det sista diktprofvet i denna orienterande
innehållsförteckning må anföras det första poemet i
“Ströf-tågens“ grupp. Det är en ny variation af “Pilgrimens
visor“ och röjer den varma lifslust, naiva optimism och
rena barnaglädje, som, trots allt, finnas hos denne på de
djupaste lifsproblem grubblande och af lifvets stormar icke
oberörde femtioåring.

Sommarvandring.

På Guds gröna jord ånyo gladt jag gångar,
liksom förr jag vandrat lifvets stigar fram.

Hvita liljors knoppar tjusta blicken fångar,
och i dalen ser jag sjö och hvita lamm.

Jag i middagssolen mig bland träd förvillar
för att höra toner för min själ igen.

Uti herdens visor och i lärkans drillar
har jag återfunnit glädjens källsprång än.

Fulla sädesaxen sina toppar svinga
uti samma takt och lugna välbehag.

. Men uti mitt inre hör jag stämmor klinga,
värmande och djupa som mitt hjärtas slag.

Öfver bärg och dalar låter jag dem gunga
ända bort till österns purpurstänkta port.

Öfver hela jorden låter jag dem sjunga
till den minsta smygvrå uti fjärran ort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jajaroslav/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free