Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Andra kapitlet. Faust-tanken - 3. Gud och kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Präst och krigare (XVI).
Golgata var redan folktomt. Ifrån korset ljöd
ingen gråt. Ej hördes fotsteg. Frälsaren var död.
Blott en krigsknekt stod där ännu, lutad mot sitt spjut.
Lik en bildstod, hän i rymden stirrade han ut.
Gud och krigsknekt här allena öfver världen all!
Gud var död, och krigarn stod där, trotsig, stel och kall.
Prästen ersatt Gud. På korset mänskligheten satts.
Känslolöse krigarn går där ännu på sin plats.
Mänskligheten fäst vid korset — krigarn står där still.
Guden död. Ho löser gåtan: Hvem hör världen till?
Af ven i den tidigare diktningen, där skaldens antika
lifsglädje alstrat en viss skepsis mot kristendomens stränga
allvarskraf, ser man dock jämt hans sträfvan att finna
det knlturnödvändiga i den kristna lärans historiska
framträdande. I den panteistiska dikten “Det sista axetu
(V) sjunger han:
“Och fläten omkring Kristi stungna panna
ej törnen, men en krans af sädesaxen!“ I
I “Fenix“ (V) talas det om den eviga tanken, som
“än ljuder i Homeros’ dikter, än slumrar i Nazarets krubba“,
och i “Polackerna i Paris“ (XVII) “mättas de polske
landsflyktingarne af poesins odödliga bröd, likasom Jesus
mäktade spisa oräkneliga hopar“. I diktsamlingen XVI
nämnes Kristus i många sånger (“Genius“, “Skulden“,
“Föraktet“, “Mänsklighetens morgon“ och “Lazari
hymn“); Men framför allt betonas kärleken såsom det
väsentliga i Kristi lif. I “De spetälske^ (XXXIX)
besöker Kristus Döda hafvet för att med sin kärlek sprida
någon glädje äfven bland de spetälske, och då i poemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
