Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tjäder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
TJÄDER
418
Även de anatomiska förhållandena
hos tjädertuppens hörselorgan äro
egendomliga, emedan de verka en
övergående dövhet hos fågeln under
den såsom sisning betecknade fasen
av leken. På hörselorganets bakre
vägg finnes ett vanligen löst
nedhängande, men genom blodtillopp
uppsvällt hudveck. Under sisningen
inträder genom ansträngningen ett
starkare blodtillopp, hudvecket sväller och
tillsluter eller förtränger
hörselgången. Kanhända medverkar härtill
även den långa, bakåt riktade
vinkelfortsättningen av underkäken, som, då
näbbet brett öppnas, sammantrycker
hörselöppningen. Denna fråga är ännu
icke uppklarad. Hörselns
förminskande hos tjädertuppen under sisningen
är så stark, att han till och med uthär.
dar felskott, och att, som bekant,
jägaren, då han rusar emot den lekande
fågeln alltid nyttjar tidpunkten för
sisningen för att närma sig, emedan
fågeln då icke hör prasslet av brutna
kvistar eller lättare buller.
Tjädern var vid den tid, då
Mellaneuropa ännu ägde urskogar mer
utbredd där än nu, men om han nu
också försvunnit från lågländerna, så är
han ingen sällsynt företeelse i
bergstrakterna och tack vare krönta
godsägares och jägmästares intresse ännu
skyddad för att utrotas. Han
förekommer mer eller mindre talrikt i alla
Mellaneuropas bergs, och skogstrakter,
talrikare dock i Skandinavien,
Nordryssland och Sibirien. I Skottland,
varifrån han redan var försvunnen,
har han med god framgång åter
införts. Tjäderbestånd finnes även i
Tysklands lågländer, Pommern,
Westfalen och andra trakter; men har på
många trakter blivit mer sällsynt än
förr. Genom omvårdnad skulle den
kanske utbreda sig vidare, isynnerhet
som avelsförsök givit goda resultat,
om han blott icke vore så kinkig på
uppehållsort och omgivning.
Tätbe-14 — Behm, Jaktlexikon.
vuxna trakter tycker han icke om,
men tunnare, mera ljusa platser,
avlägsna, och isynnerhet rena tallskogar.
Dessa älskar han och håller sig i dem
så länge inte kalhuggning fördriver
honom. Stora ensamma skogshyggen,
där hjortron växa, väljer han till
boningsort, men icke med större
vattensamlingar i närheten.
Tjädern för största delen av året en
enslig tillvaro, vilken blott avbrytes av
driftbegäret, men fortsätter sedan
detta blivit tillfredsställt, ty
tjädertuppen bekymrar sig icke det minsta om
den ruvande honan eller ungarna; han
lever som en pascha. Han äter nästan
uteslutande knoppar från allehanda
växter samt barrträdens frön; när han
serveras på bordet kan man av lukten
sluta till beskaffenheten av hans föda.
Blott tillfälligtvis tager han sniglar
eller små insekter och slukar rätt
mycket småsten för matsmältningens
skull, och stenarna synas geom denna
process blankslipade. Honan däremot
äter under den gynnsammare
årstiden så länge som möjligt nästan
uteslutande animalisk föda, som hon
flitigt plockar upp från marken, hackar
fram larver och maskar under mossan
och lär även sina ungar att söka
sådan näring; först när bären mogna,
vänder hon sig till sådana, såväl som
till bok. och ekollon; om vintern måste
hon naturligtvis också leva av frön,
men minst tycker hon om furufrön.
Tjäderns så mycket omskrikna
skadegörelse på skogen blir således till ett
minimum och kan hänföras till
ensidiga iakttagelser på några avnoppade
planteringar å inhägnade platser,
under det att tjäderns nyttiga
verksamhet inbjuder till mera ingående
iakttagelser, vilka vanligen fattas. Vid stark
vinter med djup snö, sluta sig
hanarna tillsammans 4 à 5 stycken och sitta
under natten sammantryckta på en
gren för att ömsesidigt värma sig, och
om vädret är dåligt lämna de icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
