90 (Rosor och järnek)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vers - Ruinfesten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

go

och älskar att på slottets gråa höjd
jämt låta blomma ljuva hemligheter. —
Gemålen är så gammal, och så fin,

ofarlig, som — en vacker borgruin.

Sensommarafton blånar, blid och ljum,
beslöjande i silke hav och stränder.
Den vida kusten vilar, dåsigt stum,
det klara fästet glesa stjärnor tänder. —
Då i ruinen präktigt spraka loss
konstgjorda solar, svärmare och bloss.

En festlig skara, yr och ljusklädd tropp,
med frun i spetsen, förd av nya vänner
till gamla slottet muntert tågar opp. —
Vem minnes nu den stackars ungersvennen,
som än’i våras hennes färger burit?

Och vem kan ana, vilken hämnd han svurit?

Vid midnatt — var det ej, som klippan skalv?
Vem gav salut? Gick åskan över havet? —

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/jarnek/0094.html

		Rosor och järnek / 90 (1921) Author: Gustaf Ullman Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|