Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Nihilismen” och ”gåendet till folket”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finland och Sverige reste Krapotkin till Kristiania, där
han tog ångbåt till Hull och äntligen befann sig i
säkerhet. Men hans bror förvisades till Sibirien, där han dog
tio år senare.
Under ett besök i Schweiz ingick Krapotkin i den s. k.
Jura-federationen, Internationalens yttersta flygel, som
förkunnade den fria kommunens idé gent emot allt slags
statsform. Efter mordet på Alexander II utvisades han
ur Schweiz, ehuru han stod detta blodsdåd totalt fjärran.
I Paris gjorde han personlig bekantskap med Turgenev,
om vilken han hade en hög tanke: ”Denne författare har
visat oss, vad den ryska kvinnan är, vilka skatter av
förstånd och hjärta hon äger och vad hon kan bliva för
mannen.” Vid gatuexcesserna i Lyon under krisen i
textilindustrien 1882 häktades Krapotkin av den franska
polisen och dömdes för medlemskap i Jurafederationen till
fem års fängelse. Nästan komiskt var den allmänne
åklagarens uppträdande vid rättegången. Då den anklagade
förklarade, att hans samverkan med en fransk arbetare
endast bestått däri, att han lärt honom skriva sitt
modersmål felfritt, utbrast åklagaren: ”Det var icke för att hjälpa
honom med ortografi. Nej, mina herrar, furst Krapotkin
skrev franska åt honom, i syfte att hos den franske
arbetaren inplanta hat till våra stora och sköna
samhällsformer, i honom ingjuta anarkismens gift och förvandla
honom till en samhällsvådlig person. Förbannad vare den
stund, då Krapotkin satte sin fot på Frankrikes jord!”
För sitt nit fick den vältalige statsadvokaten den ryska
S:t-Anna-orden.
Även under den franska fängelsetiden i Clairvaux var
Krapotkin varken modfälld eller overksam, ty även i
fångenskapen kände han sig ”medryckt i den ström av
mänskligt framåtskridande, som driver fram de dyrbara
idéerna”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
