Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Käjsarmordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttalat dödsdomen över sig själva... Med rötterna skall
det ryska folket rycka upp detta helvetiska ogräs, som är
en skam för den ryska jorden och för de oräkneliga
skarorna av välsinnade medborgare, som äro fästade vid
denna jord...”
De anklagade förhöllo sig lugna, erkände oförbehållsamt
allt och röjde ej det minsta tecken till ångest eller
dödsfruktan. I sitt mycket omständliga försvarstal yttrade
Zjeljabov: ”Vi äro icke anarkister. Vi hålla på principen
om rikets federativa uppbyggnad, och som medel för detta
mål ha vi förordat mycket klart utstakade åtgärder.
Tilldragelsen den 1 mars måste ses i sammanhang med andra
sakförhållanden, vari partiets verksamhet har framträtt.”
Han betonade, att partiet icke alltid hade verkat med
våldsamma medel, utan drivits därtill genom regeringens
stränghet. ”Först försökte vi med fredlig propaganda av
socialistiska idéer till folkets bästa, och ända till 1874 hade
denna propaganda ej varit revolutionär i handling.”
Den tekniskt bildade Kibaltjitj fick under förhöret
redogöra för sina experiment vid tillverkning av sprängämnena.
Han visste naturligtvis, att de skulle användas i brottsligt
syfte, men hade icke haft reda på, vilka som skulle utföra
attentaten. Sofia Perovskaja erkände, att hon som
medlem av ”Narodnaja Volja” hade varit agent för den
exekutiva kommittén och att hon tagit del i föregående
attentat. Men hon inlade en bestämd gensaga mot förtalet att
hon och hennes partivänner skulle ha gjort sig skyldiga till
grymhet eller osedlighet.
Men från utomstående håll gjordes kraftiga
ansträngningar att rädda käjsarmördarnas liv av två mycket
framstående män. Den ene var Lev Tolstoj, vilkens
grundprinciper om ”icke-motstånd mot det onda” förnekade varje
våldsam vedergällningsakt. Han skrev till den nye
käjsaren ett brev, vari han varmt och frimodigt uppmanade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
