Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ryska poesien i förra århundradet - Lomonosov, den moderna litteraturens grundare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pantlekar eller för annan förseelse skämtsamt befallde
att den brottslige skulle dricka ett glas — vatten och
läsa en sida ur »Télémaque». Men var brottet svårare,
måste den skyldige till och med lära sig några verser
utantill!
Mot en sådan motståndare hade Lomonosov
tämligen lätt att reda sig; men vida värre voro hans
duster med Akademiens tyska ledamöter, särskildt
den öfvermodige presidenten Schumacher, en ganska
obildad bråkmakare som delvis undanhållit Lomonosov
hans resestipendium. Först sedan Lomonosov
författat ett ode öfver slaget vid Willmanstrand,
bekvämade han sig till att göra Akademiens president
sin uppvaktning, blef universitetsadjunkt och fick först
nu lägenhet att från Tyskland hämta hustru och barn,
som där kvarlämnats i största fattigdom.
Efter ett glänsande utlåtande af professor Euler i
Berlin kunde Akademien ej längre vägra honom
professuren i kemi, men tvedräkten mellan honom och
Akademiens utländingar upphörde därför ingalunda.
Lomonosov gick i sin nationella sträfvan till
hänsynslösa öfverdrifter och öfverflyttade sitt hat mot den
ryska främlingsmanien äfven på sådana män, som
voro honom fullt jämställda, kanske öfverlägsna i
bildning. Särskildt var det honom en nagel i ögat, att
de framstående forskarne Miller och Göttinger-snillet
Aug. Ludw. Schlözer (den förste kritiske
»Nestor»-tolkaren) vågade härleda de ryska varjagerna från
Sverige och »därigenom nedsätta den slaviska stammens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
