Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det ryska dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I sådana dialogiserade folkdiktningar låg utan
tvifvel en scenisk möjlighet, som under andra
förhållanden kunnat bära nationella frukter, och det
utomordentliga intresse, hvarmed alla teatraliska
representationer uppmärksammas i Ryssland, tyder på en
viss mottaglighet hos själfva folket. Men det mongoliska
förtrycket och den tröga massans okunnighet hindrade
äfven här den nationella originalitetens utveckling och
gjorde Ryssland beroende af västerlandet. Den tyske
pastorn i Moskvas sloboda (förstad), Johann Gottfried
Gregory, hade inöfvat sina skolbarn att spela komedien
»Ester», och tsar Alexei blef så förtjust däri, att de
minderåriga dilettanterna fingo uppträda inför hofvet
och att en liten trupp tyska musikanter och
komedianter inkallades till Moskva år 1672 — just Peter
den store födelseår.
Efter tsar Alexeis död afsvalnade lusten för
teaterföreställningar, men redan 1702 lät Peter den store
från Danzig inkalla tyska skådespelare, hvilkas direktör
bar det lämpliga namnet Kunst. Två gånger i veckan
spelades — mot en afgift af 3 à 10 kopek! — andliga
och allegoriska stycken samt tillfällighetsdivertissement
på Moskvas »Röda torg», som förut varit skådeplatsen
för så många skräckdramer, och då Johann Kunst
lärde ryska gossar att spela hans stycken på ryska,
hugnades han med titeln »direktör för hans majestäts
komedianter». Efter hans död flyttades scenen till
byn Preobrazjenskoje, där hofvet lät gifva offentliga
gratisföreställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
