Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den polska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först när man kommer fram till själva
klosterkyrkan, förstår man, huru den kunnat motstå
svenskarnas långvariga belägring (från den 18 nov. till
juldagen 1655), ty det är i själva verket en på krönet av
en långsluttande ås belägen fästning, omgiven av djupa
löpgravar och tredubbla murar samt till yttermera visso
skyddad av en serie monumentala stenfigurer,
framställande de olika scenerna av Kristi passionsdrama. Och
på en öppen plats står Henryk Stattlers 1859 resta staty
av abboten Kordetski, den bålde prästen, som vågade
trotsa de »oövervinnliga» svenskarna. Dessa hade
tyvärr på den tiden inga 42-cm:s-mörsare, och — till
polackernas stora ledsnad och de fromma munkarnas
fasa — har riksarkivarien Westrin ställt abbotens bragd
i den rätta historiska belysningen, som gör hans nimbus
mindre lysande. Men en duktig karl var Kordetski i
alla fall, och Czenstochowas sega försvar fick för Polen
samma moraliska betydelse som t. ex. Torstenssons
fruktlösa belägring av Brünn och Spielberg tio år förut.
Men även här erinrades jag om att Czenstochowa
då ännu låg i Ryssland, ty utanför klostermuren står
en bildstod av »befriaren» Alexander II, och en rysk
inskrift upplyser om att den restes av »den polska
befolkningen» 1864, just det fatala år då januariresningen
kvävdes i blod. Dag och natt bevakades Befriaren
av en rysk soldat, som om han själv vore fången. Då
jag ville taga monumentet i närmare betraktande,
motade väktaren bort mig med bajonetten, och när jag
under reträtten sporde, om ett närmande ej var tillåtet,
fick jag ett barskt besked, att allt samtal var förbjudet.
För den svenske turisten erbjuder klostret ännu
åtskilligt av historiskt intresse. De helt visst grovt
okunniga munkarna visa gärna några kanonkulor, som
lära förskriva sig från svenskarnas påhälsning 1655
(Sienkiewicz fick på sitt jubileum en av dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
