Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sydslaviska rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flertalet av borgmästarna i Dalmatiens kuststäder
och på öarna ha internerats, försatts ur tjänstgöring
eller avskedats och ersatts med k. k.
regeringskommissarier. De båda kroatiska författarna Rikard Katalanitj
Jeretov och Tugomir Alaupovitj ha suttit på de
anklagades bänk och stuckits in i leden som rekryter. Alla
undervisningsanstalter i Bosnien och Herzegovina,
åtminstone de högre, ha längre eller kortare tid varit
stängda. Många medlemmar av den kroatiska och
dalmatinska lantdagen ha häktats, däribland presidenten
Budilovitj i Agram och Svetozar Pribijevitj, ledaren av
det serbiska oavhängighetspartiet i Kroatien-Slavonien.
Vid Saves stränder har man ej behövt leta länge efter
en Edith Cavells likar. Många serbiska kvinnor ha delat
hennes öde, och jag känner ett fall, då en lärarinna i
Slavonien blev hängd för att hon med vin och leverop
hälsat de över floden anryckande serbiska landsmännen
välkomna.
Och de politiska domstolarna ha arbetat med en
febril hast, som erinrar om tillståndet i Ryssland under
revolutionsperiodens akuta skede. Dödsdomar hava
verkställts för högförräderi och majestätsförnärmelse. I
staden Trebinje lära 78 personer ha blivit hängda på
en dag. Blotta firandet av den nationella serbiska
festen slava (skyddspatronens eller familjens
namnsdag) har varit nog att väcka politiska misstankar. Den
3 mars 1915 begynte i Banjaluka en rättegång mot 35
studerande och 4 professorer, varav åtskilliga dömdes
till flerårigt fängelse (rektorn till 4 månaders); den 12
maj och 13 juli i Sarajevo två processer mot 75
»högförrädare» (delvis gymnasister från Mostar), av vilka
några hade försyndat sig genom att ropa: »Leve
revolutionen! Leve Jukitj!» (Så hette den kroat, som 1912
skjutit på den ungerske regeringskommissarien i
Agram.) Slutligen den 13 sept. i Bihatsj mot 38 elever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
