- Project Runeberg -  Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 /
239

(1916) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien och det makedoniska problemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en länk i det europeiska statssystemet, måste han
naturligtvis moderniseras i mångt och mycket. Detta göra ju
turkarna ock med liv och lust — särskilt damerna!
Men inte blir »den sjuke mannen» andligt friskare
därigenom.

Å andra sidan är den sydslaviska civilisationen på
Balkanhalvön, trots sin späda ålder, redan brådmoget
skämd i många stycken, men slaverna äro dock arier
som vi och ha utvecklingsmöjligheter, som delvis redan
förverkligats. Åt slaver och greker tillkommer det att
övertaga det makedoniska arvet, och det är ett rikt
arv. Ty Makedonien är ett av himlen välsignat land.
Bördiga floddalar och slätter utbreda sig mellan de i
snövitt förtonande bergstopparna, från Ljubotern i
norr till Olympos[1] i söder, från Mokrafjällen vid den
underbara Ochridsjön i väster till det heliga Atos i
öster, och rosenprakten i det natursköna Vodena står
ej efter den vårliga fägringen i det bulgariska Kazanluk
vid Balkans fot.

Men Makedonien är ock ett av människorna
förbannat land, en tummelplats för nomader, stråtrövare
och äventyrare. Dess slaviska befolkning har av naturen
den passivitet och resignation, som kännetecknar hans
ras, men sekellångt förtryck har stålsatt både själ
och kropp och därjämte väckt dåliga instinkter till liv.
Man lever ej ostraffat i tusenårig rättslöshet.
Makedoniern måste förlora aktningen för lagen, därför att den
turkiska samhällsordningen uteslöt honom från rätten;
av den slaviska gästfriheten finns det ej mycket kvar,
ty han har vant sig att i varje främling (»främmande»)


[1] Detta klassiska berg har i nyaste tiden fått en herostratisk
ryktbarhet som förvaringsort för en tysk ingenjör eller fotograf från
Jena, den där av oädla grekiska rövare kvarhölls som gisslan i
många kvalfulla månader. Man trodde dock i Sofia, att tysken
handlade i maskopi med några banditer för att med dem dela den
ansenliga lösesumman. I så fall ett storartat knep, som kan lyckas
en gång — observandum, non imitandum!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:17:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaslaverna/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free