Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 9. I Turgenjevs och Tolstojs hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjukdotn. Varvara Petrovna var med all sin kvinnliga
oberäknelighet en manlig karakter, som hänsynslöst genomdref sin vilja; den
älsklige Ivan Turgenjev var en svag, handlingströg natur, hvars
goda hjärta ej kunde säga nej och därför flere gånger bragte honom
i konflikt med löften och föresatser.
Öfvergifven och
hatad dog Varvara 1850
och begrafdes i tysthet
i familjens grafkapell på
kyrkogården, omgifvet
af gamla träd och frodigt
ogräs. Själfva
grafkam-maren ligger under
golf-vet af kapellet, hvars
små pelare och låga
kupol halft förvittrat.
Dörrarna hafva gulnat
af rost, och korset på
toppen sitter snedt, som
om det vore fallfärdigt.
»Icke för allt i världen»
— sade Turgenjev själf
— »ville jag hvila där.
En gång var jag där inne,
och aldrig skall jag glöm-
Kapeiiet i Spasskoje. ma det intryck, jag förde
med mig ut af fukt,
förruttnelse, spindelväf, ärgiga väggar och unken grafluft.»
Bland Spasskojes öfriga erinringar finnes ännu biljarden med
ärofulla ärr fiån de bataljer, som Turgenjev och hans gode vän,
skalden och litteraturcensorn Polonski, här levererat. Och i ett
rum står »Slumraren», en bred, bastant soffa, som Turgenjev försett
med nytt läderöfverdrag och som han särskildt höll i helgd, därför
att hans moder lär ha dött på den. Detta hindrade dock ej att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
