Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 6. Turgenevs minne och Dostojevskis skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länge lifegenskapen hade gällande kraft, och Turgenev
följde därför med största uppmärksamhet de
förberedande åtgärder för dess upphäfvande, som vidtogos
efter det kejserliga reskriptet af den 20 november
1857, då bondeemancipationens princip uttalades från
tronen.
Det är emellertid mycket betecknande för den
ryska samhällsutvecklingen, att resultaten af den
stora reformen alls icke blefvo så snabba och
lysande som Turgenev och andra »västerländingar»
drömt sig. Tvärtom mottogos de nya förordningarna
med misstro både uppifrån och nedifrån. De
enskilda försök, som redan på 1840-talet gjorts af
Ogarev att gjfva bönderna lof att flytta och bestämma
sitt arbete själfva, hade endast försämrat deras
rättsliga och ekonomiska ställning, och den tvifvelsjuke,
finkänslige Turgenev erkänner flerstädes i sina
romaner, att han ej var i stånd att lösa »gåtan, som
den ryska bondesfinxen rufvade på. För den skull
är det ej nog att ta på sig murmolkan» (den ryska
bondemössan), såsom det heter i en af hans »Dikter
på prosa».
Nyligen publicerade bidrag till
Turgenev-litteraturen af den nitiske forskaren N. Gutiar visa ock,
att Turgenev förhöll sig ganska skeptisk gent emot
bönderna. Då t. ex. vid en landtlig fest på Spasskoje
en lustigkurre ådrog sig gästernas välvilliga
uppmärksamhet, sade Turgenev åt sina vänner: »Tro
honom inte! Om det blefve något bråk eller oväsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
