Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Från den stunden...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA DAGEN
69
hans titaniska avkomlingar som stapla upp
Pelion på Ossa och häda himmeln, ha ens sett en
skymt av Guds leende.
Sedan Christophe hade skådat det, rodnade
han över sin egen musik. Hans fåfängliga oro,
hans uppskruvade lidelser och ogrannlaga
jämmer, skyltandet med det egna jaget och bristen
på måtta syntes honom skamliga och ömkliga.
En hjord utan herde, ett kungarike utan kung!
— Man bör kunna härska över sin stormiga
själ...
Under alla dessa månader tycktes Christophe
ha glömt bort musiken. Han komponerade
sällan, han kände inte behovet därav. Hans ande,
som befruktats av Rom, höll tyst på att alstra
nya verk. Han tillbringade dagarna i ett
tillstånd av dröm och rus. Både naturen och han
grepos i uppvaknandets mattighet under vårens
första tid av en vällustig yrsel; de drömde tätt,
slutna till varandra likt ett älskande par som i
sömnen famnar varandra. Kampanjans feberhet/i
gåta var honom ej längre ängslande och fientlig.
Han hade gjort sig till herre över dess tragiska
skönhet. I sina armar höll han den slumrande
Demeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
