Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Hjärtat värkte i hans...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA DAGEN
95
dagens likgiltighet till efterföljande dags bittra
kritik utan att veta vad det varit fråga om. Det
är alla konstnärers bittra saga. Jag gör mig
inga illusioner om min framgång, den blir nog
inte varaktig och jag får antagligen dyrt betala
den. Under tiden bevistar jag egendomliga
skådespel. Min mest hänförda beundrare är ...
(gissa bara) ... vår vän Lucien Lévy Coeur. Ni
minns väl den där herrn som jag en gång hade
den löjliga duellen med? Nu läxar han upp dem
som fordom inte uppfattade mig. Han talar
utmärkt. Bland alla dem som tala om mig är
han den talangfullaste. Döm själv om vad de
andra då måste vara. Jag försäkrar er, det är
inte värt att känna sig stolt.
Jag har ingen lust därtill. Jag är snarare
förödmjukad, då jag hör de verk för vilka man
lovsjunger mig. Jag känner igen mig och jag
finner mig inte skön att skåda. Vilken
obevek-lik spegel är ej ett musikverk om man blott har
förmågan att se! Lyckligtvis äro de alla döva
och blinda. Jag har i mina verk nedlagt så
mycket av mina svagheter och min oro att jag
nästan tycker mig begå en dålig handling, då
jag släpper lös denna svärm av onda andar. Men
jag lugnar mig, då jag ser publikens ro, den
bär ett tredubbelt pansar, ingenting kan nå den,
annars vore jag förtappad! ... Ni säger att
jag är för sträng mot mig själv. Men ni känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
