Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Den eldsvåda, som ruvade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N NYA DAGEN
245
lycka eller olycka somsinege n.»
Runt omkring sig kar man kimmeln allena —
»kela kimmeln som tillkör örnen».
Ibland var Ckristopke emellertid besvärad av
den fientlighet som omgav konom. Man lät honom
i Paris alltför mycket erfara att han tillhörde den
fientliga nationen; till och med hans käre
Georges kunde ej motstå nöjet att gentemot
Tyskland uttrycka känslor som bedrövade
Christophe. Han reste då bort. Han tog till
förevändning, att han önskade återse Grazias dotter,
och han flyttade på en tid till Rom. Men ej
heller där fann han en fridsam atmosfär. Den
nationalistiska fåfängans stora farsot hade spritt
sig dit; den hade alldeles omvandlat den
italienska karaktären. Dessa människor, som Ckristophe
fordom funnit så likgiltiga ock lättjefulla, drömde
nu bara om militärisk ära ock glans, om strider
ock erövringar, om romerska örnar som flögo
över Libyens sandöknar. De trodde sig åter leva
under det. gamla kejsardömets dagar. Märkligt
var att oppositionspartierna: socialister och
klerikales lika fullt som rojalister, på god tro
omfattade detta rus, utan att ens drömma om att de
kunde vara sitt parti otrogna. På det sättet
ser man bäst hur ringa vikt politiken och det
mänskliga förnuftet ha, då de stora epidemiska
lidelserna blåsa över folken. Dessa passioner
bemöda sig inte en gång om att undertrycka indi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
