Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Fri! Han kände...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fri! Han kände sig fri! ... Befriad från
andra och från sig själv. Lidelsernas garn,
som snärjt honom under ett helt år, hade
plötsligt brustit. Hur? Han visste det ej.
Maskorna hade givit vika för hans väsens
kraft. Han hade nått en av dessa kriser då
starka naturer våldsamt slita sönder det
förgångna årets klädnad — den gamla vissnade
själ som hållit dem fångna.
Christophe andades med fulla lungor, utan
att riktigt fatta vad som hänt. En isande
nordanvind virvlade in genom stadsporten, då
han återvände efter att ha följt Gottfried ett
stycke på väg. Folket sänkte huvudet till
skydd mot orkanen. Flickorna, som gingo till
sitt arbete, kämpade mot blåsten som tog i
deras kjolar; de stannade andfådda och
gråt-färdiga, röda om näsan och kinderna och med
förtretad uppsyn. Christophe skrattade högt,
han brydde sig inte det minsta om stormen,
han tänkte på den inre storm från vilken han
äntligen kommit loss. Han betraktade vinter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
