Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Man inväntade honom...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
65
som där sättes så högt, nämligen att uttala
tydligt genom att kasta ut konsonanterna
i rymden och slunga vokalerna likt
klubbslag på den gapande publiken, så hade
hon inte lärt — det inses lätt — konsten
att vara naturlig. Varje ord blev ödesdigert,
allt underströks, stavelserna vandrade på
blysulor och varje sats rymde ett belt sorgespel.
Christophe bad henne stäv ja sin dramatiska
förmåga. Hon sökte först göra honom till
viljes, men hon rycktes snart med av sin
inneboende pondus samt av begäret att använda
sina röstresurser. Christophe blev nervös, han
påpekade att han velat låta levande
människor tala och inte ormen Fafner med sitt
språkrör. Den aktningsvärda damen upptog,
som man kan förstå, denna näsvishet mycket
illa och sade att hon Gud vare lov visste hur
man borde sjunga. Hon hade haft äran att
tolka Brahms’ Lieder i den store mästarens
närvaro och han tröttnade aldrig på att höra
dem om och om igen.
— Så mycket värre! ropade Christophe.
Hon frågade värdigt vad detta gåtfulla
utrop betydde. Han svarade att då Brahms
aldrig i livet vetat vad naturlighet var, så
innebar hans beröm det värsta tänkbara
klander, och att ehuru Christophe själv
visser-5. — Jean-Christophe. iv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
