Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den inblick hon fått...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
107
för henne, alltsedan de råkat henne hos några
vänner, där hon gav lektioner; och trots sin
blyghet hade hon inte kunnat undgå att
bevista ett par av deras soaréer. Herr Alfred
Nathan, en känd parisisk författare, var
samtidigt en framstående lärd och en mycket
världslig man. Det fanns hos honom den
löjliga blandning av vetenskap och ytlighet som
utmärker judarna. Hos fru Nathan
sammanföll till lika stora delar en äkta välgörenhet
med en otrolig fåfänga. Båda två hade visat
Antoinette en översvallande, bullrande,
uppriktig, ehuru något nyckfull välvilja.
Antoinette hade i allmänhet träffat på mer godhet
hos judarna än hos sina egna trosfränder. De
förra ha många fel, men de besitta en stor
egenskap, den förnämsta av alla, de äro
levande och mänskliga. Ingenting mänskligt
är dem främmande. De intressera sig för
allting som lever. Om de ibland sakna en
djupare medkänsla äga de en outsläcklig
nyfikenhet, som driver dem till att uppsöka och
utforska alla själar och tankar som ha något
värde, även om dessa äro vitt skilda från deras
egna. De skänka kanske inte vidare stor hjälp,
ty de äro upptagna av alltför många intressen
och mer än andra angripna av världslig
fåfänga, ehuru de påstå att de äro befriade
därifrån. De handla dock, och redan detta är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
