Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid ungefär samma tid...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
JEAN-CHRISTOPHE
erna och i följd därav övergiva sin bror. Hon
sade nej, och ehuru han fattade de skäl hon
gav honom förlät han henne inte riktigt.
Kärleken är så pass självisk, att den lätt ogillar
om man inte uppoffrar även de ädlaste dygder
för den man älskar. Han undvek henne och
sedan han rest skrev ban inte till henne. Hon
visste ingenting om honom förrän hon fem
eller sex månader senare genom ett
meddelande, skrivet av hans egen hand,
underrättades om att han gift sig med en annan.
Det blev en stor sorg för Antoinette. Djupt
bedrövad lade hon sin nya smärta för Guds
fötter. Hon intalade sig att hon blivit rättvist
straffad, emedan bon ett ögonblick glömt sin
enda verkliga plikt, den att vaka över brodern,
och nu fördjupade hon sig alltmer däri.
Hon drog sig alldeles ifrån världen. Hon
upphörde till och med att gå till Nathans, som
voro litet stötta på henne för att hon avböjt
det parti de ordnat för henne. Fru Nathan
hade på förhand bestämt att detta giftermål
skulle äga rum och hennes fåfänga sårades
över att Antoinette korsat hennes planer. Hon
fann Antoinettes betänkligheter mycket
berömvärda men alldeles överdrivna, och hon
förlorade intresset för en dylik känslosam liten
gås. T sitt ständiga behov att med eller mot
deras vilja göra andra gott hade hon utvalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
