Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det sista studieåret...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
121
och söka andra inkomstkällor. Antoinette
antog en lärarinneplats i Tyskland som genom
Nathans försorg erbjudits henne. Det var vad
hon helst velat undvika, men för ögonblicket
fanns inte något annat val. Under sex år hade
hon ej en enda dag lämnat sin bror och hon
kunde inte fatta hur bon skulle leva då hon
ej längre finge se och höra honom. Olivier
tänkte även med fasa därpå, men han vågade
ingenting säga. Hela eländet var hans fel.
Om han bara blivit godkänd hade Antoinette
sluppit undan denna bittra nödvändighet.
Han ägde ej rätt att motsätta sig hennes
beslut, att taga sin egen sorg med i beräkningen.
Hon måste ensam bestämma.
De tillbringade de sista dagarna
tillsammans i stum smärta, som om en av dem höll
på att dö. Då lidandet blev alltför stort gick
var och en av dem avsides. Antoinette sökte
ett råd i Oliviers ögon. Om han sagt:
— Res inte!
så skulle hon stannat, ehuru hon var tvungen
att resa. Ända till sista minuten, medan
droskan förde dem till bangården, var hon
nära att uppgiva sitt beslut. Hon tyckte att
hon saknade styrka att utföra det. Ett ord,
ett enda ord från honom!... Men han sade
det ej. A sin sida tvang han sig till behärsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
