Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hon reste. Under det...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
123
Hon reste. Under det att Olivier med kyla
i hjärtat återvände till sovsalen i den skola
där han nu måste bo, brusade tåget bort med
Antoinette, som satt stilla, skälvande och
frusen. Bådas ögon stirrade ut i natten och de
kände att varje minut avlägsnade dem från
varandra, de kallade sakta på varandra.
Antoinette fasade för den värld hon nu
måste träda in i. Hon som förut varit så djärv
och oförsagd hade till den grad vant sig vid
tystnad och ensamhet att varje förändring
plågade henne. Den muntra, skrattlystna,
pratsamma Antoinette från forna lyckliga
dagar var död. Kanske hade hon så
småningom smittats av Oliviers blyghet.
Undantagandes med brodern hade hon svårt att uttrycka
sig. Allting skrämde lienne, hon var rädd för
ett besök. En nervös ångest grep henne nu
vid tanken på att hon hädanefter måste leva
hos främlingar, tala med dem, vara föremål
för deras blickar. Det stackars barnet passade
lika litet som brodern för lärarkallet, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
