Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trots den ömsesidiga...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
j EAN-CHRISTOPHE
sade lian, att de redan äro tillräckligt
straffade, att de äro oansvariga eller sjuka ... först
och främst är det inte alls sant att de som
göra ont äro olyckliga. Det är bara en idé
från en sedekomedi, ett enfaldigt
melodramatiskt begrepp, en dum och gudsnådlig
optimism, som breder ut sig hos Scribe och
Capus — (Scribe och Capus, era parisiska
stormän, just de konstnärer som äro värdiga ert
samfund av njutningslystna, skenheliga och
barnsliga kälkborgare, som fegt sluta ögonen
för sin egen fulhet). — En usling kan mycket
väl vara lycklig, han har till och med stora
betingelser därför. Och vad oansvarigheten
angår, så är det dumt prat. Vi måste ha mod
att erkänna att naturen är likgiltig för både
ont och gott och på grund därav elak. En
man kan vara brottslig och likväl fullkomligt
sund. Dygden är inte alls en naturlig sak,
den är människans verk. Hon måste försvara
den. Samhället har uppbyggts av en handfull
människor som varit bättre och starkare än de
andra. Deras plikt är att inte låta pöbeln och
packet föröda många århundradens arbete.
Dessa tankar voro i grund och botten inte
så olika Oliviers, men i följd av en inre
jämviktsinstinkt kände han sig aldrig så
dilettant-mässig som då han hörde dylika stridsrop.
— Oroa dig inte, min vän, sade han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
