Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
navigera det Kariska hafvet, det hade antingen alls
icke lyckats, eller också hade det lyckats endast till
en del, under mycket ogynsamma förhållanden.
Amiral Lütkes fyraåriga resa, 1821-24, skulle
bevisa Kariska hafvets otillgänglighet, den nyligen
aflidne akademikern v. Baer uttalade bestämdt efter
sin återkomst 1837, att detta haf var en »iskällare»,
och Pachtusow, som 1832 afgick efter samma
program som senare prof. Nordenskiöld, nämligen att
framtränga till Ob eller Jenissej, återkom efter en
öfvervintring på Novaja Semlja och till en del alltså
med oförrättadt ärende.
Med året 1869 inträder navigeringen i det
Kariska hafvet i ett nytt skede, från denna tid
begynna de dittills gängse åsigterna om samma hafs
svårtillgänglighet att betydligt modifieras, och år
efter år läggas nya vigtiga rön till de redan
förhandenvarande. Allt tyder derpå, att hvad man
förut trott sig veta icke är alldeles
öfverensstämmande med verkliga förhållandet. Äran att först
hafva bragt de gamla åsigterna på fall tillkommer
i främsta rummet kaptenerna E. H. Johannesen och
E. Carlsen, begge djerfva norska fångstmän, som
1869 trängde långt in i Kariska hafvet. De följdes
redan samma sommar af ej mindre än 25 andra
norska fångstfartyg och två engelsmän, Palliser och
Lamont. Året derefter sökte samme Johannesen,
dertill uppmanad af prof. Nordenskiöld, som med
synnerligt intresse följde norrmännens färder i dessa
trakter, att kringsegla Novaja Semljas nordända,
och försöket lyckades med fullständig framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
