Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
mig och älska mig — ett dygn, en timme. Tänka och
tänka på hur det hade varit om du blivit min en gång
— det måste jag ju beständigt. Jag tycker Jenny att det
är en så gränslös lycka som blivit tillspillogiven. — Åh,
du är död. och jag är så fattig, så fattig för den skull.
Bara de stackars drömmarna om dig har jag. — Men
ändå —Mäter jag den med de andras rikedom, då är
min fattigdom så överdådigt strålande rik. — Inte om jag
kunde frälsa mitt liv med det ville jag att jag inte skulle
älska dig och drömma om dig och sörja, så som jag sörjer
nu.
G-unnar Heggen visste inte av att han i sitt hjärtas
gränslösa uppror lyfte sina armar mot himlen och
viskade halvhögt för sig själv. Anemonerna som han hade
plockat, höll han ännu i handen, men han visste det inte.
Soldaterna uppe på kasernmuren skrattade åt honom,
men han såg det inte. Han pressade blommorna mot sitt
bröst och han viskade sakta för sig själv, medan han
från solskenet vid graven långsamt gick inåt den mörka
cypresslunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
