Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
»Id ti na, der någon malmklyft i grannskapet visar
sig i dagen , märkts alltid en orolig och stark
förändring af magnetnålens så väl deklinations-,
som inklinations-vinkel. På de ställen, der
magnetnålen förblifvit orörlig, kan man èj derföre anse fasta
berget bestå af en allmän berg-art, som icke
vore malmförande; ty hvarföre har man då ej på något
enda ställe träffat denna berg-art i fast klyft, då man
likväl på flere ställen träffat fasta malmklyflor i
dagen?! — Troligare torde det kanske vara att malmen
på sådana ställen är höljd af en så djup jordtäckning
att den ligger utom verkningskretsen af en vanlig
kompass, helst en del af Gellivare malmarter,
antingen alldeles icke, eller i ringa mån dragas af
magneten. — Emellertid skall Gellivare alltid komma
att anses som ett berg af malm, ehuru deruti
finnas större och mindre gångar af granit. Man ser
detta bäst i Kaptens-grufvan, som har den bästa
rpalmen, och som derföre blifvit mest bearbetad.
Gellivare malmberg var väl redan," vid
början af 1700 talet bekannt, under namn af
Illuvßn-ra. — Det var likväl ej den tiden något närmare
kändt eller undersökt, förr än det på 1730 talet
angafs af en bonde från Råne socken, och kort deref-.
Ver börjad? inmutas och med arbete beläggas, förs*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
