Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och slog sig ner, om att hon trodde du var
missnöjd med något. Men jag hoppas hon tog
fel?
— Har du hört, att Agneta hållit tal? frågade
hans hustru tillbaka.
— Jojomän, svarade landshövdingen fryntligt,
och jag vet också vad hon sagt i det där talet,
vilket är kanske mer än du vet. Skollärarn i
Solåsa är vårt ombud, och han har rapporterat.
Han tog upp ett papper och räckte henne. Hon
ögnade hastigt igenom det.
— Ja, sade hon med en nästan omärklig
axelryckning, det är ju inget ont i och för sig.
Men jag tycker inte om själva faktum. Det är
att göra sig bemärkt, och det passar inte vår
dotter.
Landshövdingen såg både sårad och
förvånad ut.
— I vanliga fall, kära du, skulle jag tycka
precis detsamma, du känner mina åsikter. Men
detta är inte ett vanligt fall, det är en stor och
ödesdiger tid, onda krafter driva sitt spel, det
gäller vårt lands värnkraft, det vill säga dess
vara eller icke vara, och då måste man mäta
med andra mått. Då får var och en lov att
göra sin insats, Beatrice, även med personliga
uppoffringar.
— Du vill väl inte påstå att våra flickor är
politiskt mogna, och om också våra vore det,
så i alla fall inte borgmästarns och rektorns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
