Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
skrivlig ro. Jag hade kommit hem igen, och
jag tyckte, att jag kommit på min rätta plats.
Jag vill visst inte påstå, att detta var någon
medveten patriotism, för jag lydde ju bara en
våldsam drift inom mig. Men ändå kan jag inte
hitta på något annat namn för den driften än
fosterlandskärlek. Jag har alltid tagit för givet, att
jag älskade mitt fosterland och jag tror det än, vad
de säger, fast jag kanske gör det på mitt eget vis.
När jag köpte vårt lilla ställe, Maritsberg,
så skulle vi förstås också ha flaggstång och
flagga, och mor sa ju ingenting, fast jag förstod
på henne, att hon tyckte det kunde vara
detsamma. Men ett par dar efter det flaggan varit
hissad för första gången, så kom jag ut från stån,
och då hängde hela byken ute bländande vit och
sken och blänkte i solen. Ja ser du, det här
tycker jag är vackrare än flaggan, sa mor då. Och
det är väl på pricken som jag känner det också.
Men kan man kalla sånt folk fosterlandsvänner,
som föredrar en ren tvätt på en gård framför
flaggan ?
Lilla magistern hade intet intresse för
spörsmålet. Hon tyckte för sin del, att Dannebrog
var så mycket vackrare som färg, än det blacka
gula och blå.
— Fråga landshövdingen, svarade hon blott,
ni träffas hos mig på tisdag.
Emellertid lämnade magistern Ingars hem
med en tagg i hjärtat utan att märka den. Då
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
