Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
gram till statsministern? Vi ska arbeta
tillsamman och lägga bort allt partikäbbel och lära oss
förstå och värdera varandra. Vi ha ju alla samma
fosterland.
Ingår kunde inte riktigt förstå, att den där
lilla butiken på Väster, där skurgummor nu som
bäst höllo till, var värd så mycken entusiasm.
Men hon insåg fullkomligt värdet av erbjudandet
och uppslaget, och en liten glädjegnista, den
första, tycktes springa upp i mörkret. Möjligen
överskattade hon betydelsen av överstinnans
händer över disken, eftersom hon inte visste, att
den lilla damen gav dem lika frikostigt, som hon
gav kyssar, löften, tårar och sympati överhuvud.
— Aldrig skulle det hända mig att avslå
samarbete, svarade hon, men det var inte för
mig att föreslå.
— Ack, jag vet, jag vet, sade överstinnan
med en avvärjande rörelse, men låt oss glömma
alltsamman nu.
— Ingenting hellre, sade Ingår.
Och överstinnan skyndade strålande ut, sedan
de kommit överens om att tala var vid sina vänner
och förbereda ett sammanträffande av kvinnor ur
alla läger. Men ett stycke nere på Kungsgatan
fast-naglades överstinnan plötsligt vid trottoaren av en
fasans tanke: Om de andra inte vill nu! Hon vände
blixtsnabbt om och stack åter in huvudet genom
butiksdörren.
— Hälsa fru Gunnarson, att hon ingenting
gör, förrän hon hört av mig, ropade hon in.
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
