Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
nerade hem tillsamman, fingo de på långt håll
syn på Agneta Jerneploog, som skyndade över
gatan dem till mötes. Deras ögon möttes, och de
sade på en gång, i en ton av bävan och triumf:
Beatrice!
De hade glömt Beatrice!
Men Ingår, fröken Carlson och Greta Rudman
skildes med någon lättnad från de andra utanför
överstinnans port. De måste ner på Väster för
att se till den nya affären och upphunno på
vägen Gunnarsons kusk, som var på väg dit
från Kungsgatan med ett väldigt varulass.
— Jag undrar om de begrep vad det
betydde, att chefen avstod till deras kristidsförråd
så mycket av de varor vi har inne till fredspriser?
anmärkte fröken Carlson.
— Det tror jag inte, men man kan väl säga
dem det, sade Greta Rudman.
— Du säger dem ingenting! förklarade Ingår
avgörande.
— Jag förstår egentligen inte vinsten med
hela den här tillställningen, envisades fröken
Carlson. Det är nog mycket vackert, men följden
blir den, att de får äran av uppslaget, och chefen
får stå i skymundan.
— Det är just det hon vill, sade Greta
Rudman. Hon är alldeles för orimligt ädel, ser fröken
Carlson.
Ingår var uppriktigt ledsen. Det är inte
ädelhet, försvarade hon sig, det är att jag trivs
med att vara i fred och sköta en sak genom andra.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
