Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
det intet, inte du kan göra, soin kan vinna åt
dig och dina barn en enda liten gnista av den
tillgivenhet, jag hyser för specerihandlarfrun, som
du förolämpat i dag. Och än mindre vinna mina
pengar. Vänta du bara, svägerska, till dess du
öppnar testamentet, så får du se!
När Ingår kom hem igen, fann hon två cyklar
stående innanför grinden. Hon raskade på stegen,
inte utan en viss spänning. Hon var bekant
med dem, visste att de betydde nyheter. Och så
mycket hade hon vunnit på sin promenad, att
hon nu hade mod att lyssna och att tala.
Det upplystes, att de främmande gått neråt
sjön. Hon gick rakt genom huset och kom ut
på den anspråkslösa lilla terrass, som hon låtit
anlägga åt sjösidan. Nere på båtbryggan sutto
två gestalter, hon hörde dem samtala ivrigt. Så
fort de fingo syn på henne, reste de sig och
började springa upp mot byggningen.
En hälsning växlades, och mannen tog ur
fickan ett papper, som han räckte Ingår. Hans
vänliga ögon spelade, när han följde Ingars utefter
raderna. Hans hustru stod med sin arm under
hans, och huvudet låg med en nygift lutning
mot hans axel. De voro båda rätt små och
bleka, men han var blond och blåögd, och hon
gick i brunt.
Papperet innehöll ett maskinskrivet upprop.
Ingår såg först på undertecknarna, som voro
många, där fanns, och där saknades just dem
hon väntat. Därpå övergick hon till själva texten,
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
