Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
— Agneta! ropade hon.
Inom ett ögonblick stod Agneta i dörren.
Modern avbröt kort hennes frågor om
huvudvärken.
— Det var en sak jag ville veta, Agneta,
sade hon. Minns jag fel, eller berättade du inte
för mig i förbigående, att du mötte fru
Gunnarson på trappan den dagen du kom upp till farbror
Bengt, och han var för trött att ta emot dig.
— Jo, sade Agneta och rodnade en smula,
det måste ha varit hon, för jag såg samma
människa vid begravningen.
— Du menar hon som grät? Ja, det var
fru Gunnarson.
Saken var klar då, ty endast en människa
hade gråtit på kyrkogården.
— Men varför frågar mamma det?
Beatrice gav henne en kort redogörelse för
testamentet, hon ville dra in Agneta i sin
intressesfär.
— Specerihandlarfrun hade naturligtvis varit
och ordnat testamentet, den gången, sade hon.
Snygga fasoner när det gäller en sjuk och lite
besynnerlig gammal herre.
— Men mamma, hon får ju inte pengarna!
— Nej, ser du, det är just det finurliga.
Den form hon funnit är inte illa uttänkt, det
ser ju ofantligt socialt och allmänintresserat ut,
och hon trodde väl inte att man skulle upptäcka,
att det hela är ordnat för att ge henne en tillflykt
över i ett nytt företag. Hon känner väl ställ-
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
