Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
retade mig, till dess jag grät av förargelse. Jag
tål inte, när man smädar fosterlandet.
Beatrice behövde inte veta mer. Hon hade
annoterat varje ord för Victors räkning, ty hon
visste, att hur ond han var, skulle han dock
vara för feg att själv tala vid dottern.
— Hör du, sade hon och återgick till sitt
huvudintresse, din montör lät väl aldrig fälla
något ord om sin mor och kammarherrn på
Brantarp?
— Nej, sade Agneta, fast jo, jag undrar oin
han inte sa nån gång, att morsan var stor favorit
på Brantarp, ja säkert minns jag det inte.
— A, det sa han nog, han ville väl skryta.
Men nu behöver du inte sitta här längre, Agneta,
jag ska försöka att få sova lite till lunch.
Sömn kom dock inte i fråga. Hon hade genast
återgått till spörsmålet om Bengts motiv till att
formulera testamentet så, som han gjort.
Hon försökte minnas allt skvaller, som på sin
tid gått om honom och hans erotiska affärer,
och det började så småningom klarna för henne,
att namnet Gunnarson varit inblandat däri, ehuru
hon inte mindes de närmare omständigheterna.
Men kunde det bevisas att hon i egenskap av
gammal mätress legat efter honom och begagnat
sig av hans senila böjelser, då måste detta göra
testamentet vacklande. I detta sammanhang var
ju Agnetas möte med människan av intresse,
därmed konstaterades, att hon plågat honom in
i det sista. Fjorton dar därefter var han ju
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
