Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN JERNEPLOOGS FRAMOÅNO
som vi, att spritförbud under nuvarande
förhållanden vore en stor välsignelse?
— Men det förefaller mig så besynnerligt,
att just jag ska anföra deputationen. Ni vet
ju allesamman lika bra som jag, att det långt
ifrån att hjälpa saken på residenset, endast gör,
att den kommer att ligga ännu sämre.
— Du tar alldeles fel, svarade Greta ivrigt.
För det första, så får vi många flera med oss,
om du går i spetsen. För det andra är det
ingen annan, som vill. Och för det tredje — —
Hon avbröt tvärt. Sten stod i dörren och gav
henne ett varnande tecken.
Ingår såg det och lystrade. För det tredje?
— Jag förstår inte, varför jag inte ska säga
som det är, fortfor Greta, och Sten fick en
plötslig förskräckt aning om att det måtte vara något
hos honom själv, något förklenande, som gjorde
att hans hustrur trotsade honom.
— Jo, ser Ingår, vi vet från säkert håll,
att sen landshövdingen fått hela arvet, och du
därtill drabbats av en så stor sorg, så liksom
skäms han litet. Han är ju visst inte utan hjärta,
den mannen.
— Skall jag alltså blöda för totalförbudet?
Sten Rudman rynkade ögonbrynen åt Greta.
Hon hade varit så finkänslig för hans räkning,
när det gällde artikeln om Allan, nu tyckte han,
att hon var obegripligt taktlös.
Olle Rudman betraktade oavvänt Ingars
ansikte. Men Greta fortfor utan att låta sig hindra:
18. — Släkten ]erneploogs framgång 273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
