Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nickel-manganstål, af H. C. Carpenter, R. A. Hadfield och Percy Longmuir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
bryta profstången, utgjorde skillnaden mellan syste-
mets kinetiska energi före och efter slaget.
I föreliggande fall var hammarens vikt 21 kg
och afståndet mellan stödpunkterna 11.7 mm. Prof-
vets dimensioner voro 127x9.5x9.5 mm, och på
sträcksidan voro de försedda med en anvisning, 1.5 mm
djup. Resultaten äro sammanförda i tabell V och
fig. 5.
Hårdhetsprofven utfördes med Brinells kulprof,
och finnas de olika stålens hårdhetstal återgifna i
tab. V. Som jämförelse må här nämnas, att hård-
hetstalet för smidd ^nickel (99.8%) är 106.
Såväl slagböjnings- som hårdhetsprofven visa
fullkomlig öfverensstämmelse med böjnings prof ven.
Stålen med en Ni-halt upp till 4.25 % äro ungefär
lika hårda och hafva samma motståndsförmåga mot
slag. Men redan för 5 % Ni är materialet särdeles
skört och betydligt hårdare. Dock uppträder den
»sköra zonen» vid något lägre Ni-halt (5-8 %) än
den »hårda» (6.5 - 12%). Sista profvet är mycket
mjukt, hårdhetstal 131, och vid slagböjningsprofvet
är böjningsvinkeln 28° mot 18° vid prof JL, under
upptagande af ungefär samma arbete.
Bihang till Jern-Kontorets Annaler 1906. Haft. 4.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
