Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt, af Walfr. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Verkets kraftåtgång är 45 och vattenbehofvet
2 a 3000 l pr min. Anledningen till. nedgången
i afverkningen fr. o. m. 1907 beror därpå att öfre
gränsen för grofsligens kornstorlek med år 1907
sänktes från 12 till 7 mm, hvarmed följde en ökning
i sligen s järnhalt.
Produktionskostnaden uppgick till
år 1905.....1.58 kr. ton rågods
»1906.....1.68 »
» 1907.....1.94
» 1908 ..... 1.57
» 1909 ..... 2.03
Risbergs
anrikningsverk vid Norberg, afsedt för anrikning
af fattig kvartsrandig blodsten och beskrifvet i J.
K. A. 1903 sid. 319, nedlades år 1905.
Vid en jämförelse emellan de ofvan anförda
anordningarna vid magnetiska anrikningsverk förr
och nu, finner man, att dessa år från år blifvit allt
mera komplicerade.
Omkring år 1900 var det generella schemat för
ett magnetiskt anrikningsverk helt enkelt följande:
Rågods
i
Kulkvarn
i
Magnetisk separator
Slig Affall
Man fann dock ganska snart, att det ej var
möjligt att på detta sätt vinna gynnsamt resultat, och
därför tillökades apparaterna i de magnetiska
anrikningsverken, dels med grofkrossningsmaskiner och
dels med anordningar för siktning och omseparering
af den erhållna sligen. Ett för år 1903 typiskt
schema för magnetiska anrikningsverk är följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
