- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Sextiofemte årgången. 1910 /
466

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

466

efter som sotbildningen i generatorn är riklig
uppstår sot af gröfre beskaffenhet, då det till stor del
afsätter sig i början af ledningen. Är däremot
sotbildningen af mindre styrka, blir sotet finare, då
det afsätter sig utefter hela ledningen.

Villkoret för att en bränslegas ej skall afsätta
sot blir således, att den från generatorn kommande
gasen ej håller detta ämne.

Det andra villkoret för en generatorgas var
att den skall värma väl. Härvid få vi i första
rummet framhålla, att bränslegasen skall gifva
lysande låga. Detta är en viktig förutsättning för
en bränslegas särskildt vid dess användning i
flamugnar, där föremålen ej i någon väsentlig mån
uppvärmas genom direkt beröring med lågan utan
hufvudsakligast genom strålning från densamma.

Gaser, särskildt de flesta af dem, som deltaga
vid förbränningsprocessen, såsom väte, koloxid,
metan, hvilka vid sin förbränning ej gifva lysande
låga, utstråla mycket litet värme. Angående detta
ämne finnas få undersökningar att anföra; men vilja
vi här nedan nämna följande, som tydligt visar
sagda gasers ringa värmestrålande förmåga.

Härvid må först anföras Stass’ berömda
experiment, där han vid förbränning af absolut ren
vätgas erhöll en låga, som hvarken var märkbar för
ögat (ej ens i mörker) och icke heller för känseln
förr än man kom i nästan omedelbar beröring med
densamma. Denna låga utstrålade således icke för
känseln märkbart värme, fastän dess
förbränningstemperatur var särdeles hög, öfver 2 000° C.

Ett annat exempel är, då regenerativa ugnar
eldas med obehandlad »naturlig gas». Naturlig gas
består nämligen hufvudsakligen af koloxid och
metan samt förbrinner med svagt lysande låga.
Använd i en martinugn kan denna gas, såsom inträffat
i Amerika, gifva en sådan hetta vid hvalfvet, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:40:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1910/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free