Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektriska energien. Ingeniör Frithiof Holmgren (inledningsföredrag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
tal av ca 50 tusen kronor, som sålunda med samma fördel kunna ned-
läggas i en anläggning, som permanent inbesparar en arbetare. Häri
ligger huvudmotivet för elektrisk värmealstring av vad slag det
vara må.
Anskaffningskostnaderna för ångpannebränsle bestå huvudsakligen i
arbetskostnader (förutom maskinella transportkostnader). Följaktligen
låter det sig utan större svårigheter beräkna, i vad mån en elektrifie-
ring av ångpannorna lönar sig. Till en början kan då sägas, att en
myckenhet elektrisk energi i våra nuvarande kraftanläggningar kan
alstras utan någon egentlig kostnad, nämligen all överskottsenergi. Och
länge torde det väl dröja, innan alla våra sjöar reglerats, så långt det
praktiskt låter sig utföras, och samkörningen mellan de olika kraftver-
ken så ordnats, att de erhållna vattenmagasinen rationellt kunna ut-
nyttjas. Men även sedan detta skett, torde en mängd överskottskraft
återstå på grund av de låga fallhöjder, våra kraftverk i allmänhet be-
sitta, och de vattenmassor, som måste maganiseras, för att en full ut-
jämning skall ernås.
Med sådan överskottskraft, som kan anses utan kostnad pr kilowat-
timme, alstras ångan till ett pris, som endast motsvarar ränta, amor-
tering och underhåll av den elektriska pannan. Då dylika nu torde
kunna erhållas för en kostnad av ca 30 kr. pr kilowatt och av l kilo-
wattimme fås 1.25 kg ånga, vilken alstrad med bränsle kostar ca 3 öre
(efter 170 kr. pr ton kol fritt pannan), så inses, att en dylik panna är
amorterad efter något mer än l 000 timmars drift. Vid mindre pannor
ställa sig förhållandena obetydligt mindre gynnsamt. Man torde således
ha anledning att ställa rätt så höga förväntningar på de besparingar,
som. kunna ernås med elektriska ångpannor.
Se vi då närmare efter, i vad mån dylik överskottsenergi är förhan-
den vid våra järnverk, så finna vi ur de utredningar, som pä sin tid
utförts vid Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, att överskott på
energi inträder, så snart tillräcklig sjöreglering saknas under arbets-
pauser, nätter, söndagar och vårfloder. Av de energimängder, dessa
representera, kunna de under pauser m. m. erhållna med lätthet acku-
muleras resp. utjämnas i vanliga ångpannor, tillsammans med vilka de
lämpligen böra installeras. Gäller det ackumulering av nattkraft eller
eljest i större skala, så torde detta med fördel ske i ångackumulatorer
sådana de exempelvis utföras av Aktiebolaget Yaporackumulator. Däre-
mot torde ett fullt tillvaratagande av söndagskraften icke låta sig ord-
nas genom ångackumulering, enär densamma blir allt för dyrbar. Man
måste nämligen betänka, att ackumulatorpriset pr ackumulerad arbets-
enhet måste nedgå synnerligen snabbt för de energimängder, som skola
samlas under söndagsdygnen, enär man ju endast drager nytta av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
