Print (PDF) - On this page / på denna sida - VIII. Johannes' döpelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<chapter name="VIII. Johannes' döpelse."> <img id="1215">37. Vid Jordan.</img>VIII.
Johannes' döpelse.
Sålunda hade Jesu barndom och ungdom och tidigaste mannaålder förflutit under anspråkslöst arbete och stilla tillbakadragenhet. Han var nu trettio år, och stunden för honom var inne att offentligen framträda inför folket och gripa sig an med sitt stora återlösningsverk. Redan hade der ock höjt sig »en ropandes röst i öknen» med sitt till hjertans djup trängande: »Gören bättring, himmelriket är kommet hardt när.» Den tid, med hvilken vi här hafva att sysselsätta oss, var en öfvergångstid, full af ovisshet och tvifvel. I det öfverhandtagande allmänna förderfvet, i de heliga institutionernas förfall, i de tunga moln, som mer och mer drogo sig samman och förmörkade den politiska horisonten, kunde det för mången from jude se ut, som om det stora djupets källor å nyo hade öppnat sig. Redan var spiran tagen från Juda stam; redan hade den öfverstepresterliga värdigheten utan försyn blifvit bortskänkt åt dertill oberättigade af idumeiske tetrarker och romerske prokuratorer; redan hade högsta inseendet öfver det förnedrade sanhedrin blifvit lagdt i händerne på smidige herodianer eller trolöse sadduceer. Det tycktes för dessa dagars fromme judar ingen annan tröst vara öfrig än att ännu trognare hålla sig till de mosaiska stadgarne och ännu fastare omfatta det länge närda hoppet om messias. Vid en så bekymmersam och orolig tidpunkt — när det gamla med snabba steg gick sin kos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
