Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LVII. I Gethsemane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hur näms det pinorum, der Jesus vakat
I stjernlös natt allena med sin Gud
Och vredens bittra kalk till dräggen smakat,
En himmelsk hjelte uti tjenarns skrud,
Der, liksom månen höljd af molnens dimma,
Hans själ förmörkades i qvalets timma,
Belastad med all jordens skuld och ve?
Gethsemane.
Hur näms den valplats, der hans kärlek stridit,
Och der han lydig intill döden sträckt
Sin hand mot snaran, som hans bödlar vridit,
Och mildt till Judaskyssen kinden räckt,
Der man gått ut med svärd och facklor många
En värnlös man, ett menlöst lam att fånga,
Så fläckfritt som den snö vi falla se?
Gethsemane.
Hur näms det hvilorum, der I, som liden
Och fåfängt sökt uti den vida verld
Er själaro, den ljufva himlafriden,
En fristad funnen och en vänlig härd?
Der ändtligen på ängar evigt gröna,
Omsusad af olivelunder sköna,
Min själ likt jagad hind sig tryggt kan se?
Gethsemane.
Hur näms det rum, den böneskola höga,
Der, fastän hjertat trycks af skuld och sorg,
Jag lyfta får med barnslig tro mitt öga
Till nådastolen uti himlens borg?
Der Herrens engel uppå hvita vingar
Med nådens kalk från himlen ned sig svingar
Att tröst och mod åt qvalda hjertat ge?
Gethsemane.
Hur näms den sköna förgård till det eden,
Som genom Adams fall förloradt var,
Men som på nytt, se’n efter striden freden
Blef vunnen, för de fromma öppnats har?
Ej står en engel der med svärd, som brinner,
Din frälsare du blott vid porten finner,
Gå ej förbi, så hörs han vänligt be, —
Gethsemane.
Gethsemane, till dina svala lunder
Jag vandra vill på vallfärd alla dar.
Gethsemane, i smärtans bittra stunder
Gif mig den frid, som verlden icke har!
Och kommer hon en gång, min sista timma,
Din helga bild skall i mitt inre glimma,
Och lugnt skall döden jag i ögat se —j
Gethsemane!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
