Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skopalkyrkan och blef pastor vid den svenska Ansgarii-församlingen
härstädes. År 1861 öfverlemnades församlings vård en åt A. J.
Anderson. Inbördeskriget hade nu böijat och försvårade den andliga
rörelsen. Icke desto mindre utvecklade sig församlingen så väl i inre som
i yttre afseende under hans treåriga vård. Kyrkan böjdes och
under-bygdes med tegel, och den sålunda erhållna våningen adapterades till
boningsrum för predikanten, allt hvilket jemte andra förbättringar tog
i anspråk omkring $3,000. Det oaktadt var församlingens ekonomiska
ställning nu så god, att pastor Andersons lön förhöjdes från $450 till
$800.
1864 återkom Sbogren till församlingen och verkade der ett år,
biträdd af pastor Alb. Erikson, som innehade redaktörskapet vid
Sändebudet. Under detta år förökades medlemskapet från 170 till 207 och på
hörnet af Sangamon- och Fjerde gatorna (vestsidan) bygdes å en byrd
tomt en liten kyrka. Näst i ordningen kom N. O. Westergren, som
förestod pastorskallet 1865—8, biträdd de 2 första åren af pastor V.
Witting, Sändebudets då varande redaktör. Witting vardt emellertid
nu uppdragen att resa hem till Sverge för att öfvertaga ledningen af
missionsverksamheten derstädes. Sändebudet kom då åter i Ericksons
händer, och dennp blef på nytt W:s biträde i predikoembetet. Vid
jultiden 1865 hade utbrutit en ovanlig rörelse eller väckelse, som varade
till fram på våren, visande sitt resultat i många omvändelser och ett
högeligen förökadt medlemskap. Bland predikanter, som särskildt
bidrogo härtill, nämnes isynnerhet P. Newberg från Victoria.
Året 1866 var den amerikanska metodismens sekelfestår ocb af
särskild betydilse för de svenska metodisterna i så fall att de då började
insamling af medel för ett skandinaviskt teologiskt läroverk. Men idén,
hvilken hade utgått från V. Witting — han och N. O. Westergren
lyckades också att erhålla ansenliga subskriptioner för ändamålet — vardt
aldrig verkliggjord. Blott en ringa del af subskriptionerna betaltes,
och den summa, som sålunda erhölls, utgör, om vi ej misstaga oss,
grundfond för den lilla skola, som nu ledes af dr. Heuschen och som
möjligtvis med tiden kommer att gro tili något större. Under samma
år tog församlingen del uti anskaffandet af ett emigranthus tör de
många landsmän, som vid denna tid ankommo i ytterst nödstäld belägenhet.
(Härom hafva vi utförligare redogjort på aunat ställe). Under W :s
termin växte församlingen från 207 till 290 verkliga medlemmar.
Vid pastorsombytet hösten 1868 fick N. Peterson vård om
församlingen. Under hans tvååriga tjenstetid framskred icke saken så väl
som den bade gjort förut. Dertill funnos två särskilda orsaker: för det
första bade församlingen, genom de norska medlemmarnes utgång för
att ansluta sig till en nybildad norsk församling, betydligt reducerats
i antal, och för det andra företog sig pastor Albert Erickson, en begåf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
