- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 2 /
53

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framföra det, men blygheten hindrade honom
därifrån.

— Nåå, hvad är det? frågade Samuel Lund
slutligen.

— Joo farbror... Gossen gick fram till
doktorn och fattade hans hand. — Tror farbror,
att han slog honom?

— Hvem? — Samuel Lund behöfde tänka
efter en stund, innan han erinrade sig uppträdet,
hvars början de bevittnat under förmiddagen. —
Jaså... Jo, jag hoppas, att han gjorde det, min
gosse.

Sven stirrade med stora, undrande ögon på
Samuel Lund.

— Jag hoppas det, återtog denne. — Ser du,
han tror på sin sak, den där lille skrikhalsen. Jag
tror också på den, fast inte som han. Och jag
önskar den framgång, den är ett utvecklingsstadium,
som mänskligheten till straff för gamla synder har
att tillryggalägga, och ju förr det skett desto bättre.
Därför hoppas jag, att han blef grundligt mörbultad,
vår okände vän agitatorn. Genom att taga emot
slag vinner man fler proselyter än genom att
utdela sådana. Och blir inte karlen, som hotade,
omvänd, har den andre blifvit martyr på kuppen
samt med ett tillfälligt lidande beseglat sin tro.
Det minsta man kan begära af en apostel är, att
han vågar utsätta sig för kindpustar. Hur du än
vänder frågan, är det den lille, som förtjänar på
den. — Jag ser, att du inte förstår det här. Vänta
bara, Sven, längre fram skall du nog göra det.

Sven hade varit upprörd, när han trädde in,
men blott han hört Samuel Lunds stämma, kände
han sig lugnad. Det svar, han önskat erhålla, hade
han ej fått, men det gick, som det alltid plägade
gå, så snart han hört farbror doktorn tala en stund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free