- Project Runeberg -  Dikter /
117

(1830) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 117 —

Hvarje åyslid, goda moder, passar
Ju för den, som hvarje årstid, älskar.

20.

Edvard talade till morgonstjernan:
Hulda morgonstjerna, himlens dotter!
Säg, livad gör Amanda, när hon uppstått
Och kring skuldran kastat lätta slöjan?
Morgonstjernan svarade och sade:
Goda Gosse, när Amanda uppstått,
Oeh kring skuldran kastat slöjan, går hon
Till sitt fönster, ser på mig och tåras,
Ochjsen vänder hon sin blick mot vester.
Edvard åter talade och sade:
Godt är att hon ser på morgonstjernan,
Det bevisar hennes hjertas renhet;
Godt Sr att hon ser på den med tårar,
Det bevisar hennes hjertas vekhet;
Men det bästa att hou ser mot vester,
Ty i vester ligger Edvards hydda.

21.

Gossen sade till sin flicka:
Du flyr unuan goda flicka,
Hvarje gång jag vill dig langa;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:35:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jlrdikter/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free