Note: This work was first published in 1972, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyra försök i Indisk stadsplanering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planerades av Sir Edwin Lutyens och Sir Herbert
Baker. Den är imperiemonumentalismens stad. Dess
arkitektur har mussolinska drag. Ja själva placeringen
av regeringsbyggnaderna uppe på Raisina Hill med
den oändligt långa pampgatan Kingsway (numera
omdöpt till Rajpat) framför sig i vars andra ände den
stora kungastatyn tittar fram ur den anglo-indiska
triumfbågen påminner om Mussolinis arbetsrum. Det
långa tomma rummet med härskaren i fonden. Kyligt.
Pampigt. New Delhi sägs vara sorgfälligt planerat.
Det talas om stadens axel (öst-väst). Det görs
metafysik om gamla fort. Egentligen består den av ett
antal paradgator, breda, människotomma,
trädom-givna. En oändlighet rondeller i gatukorsningarna och
lyxiga bungalows undangömda i trädgårdsskugga.
Dess avstånd är stora, den är hart när omöjlig att
hitta i (rätvinkliga kvarter är en gåendes eller bilandes
önskedröm) men den är pampig, monumental och —
liksom Paris boulevarder — lättförsvarad mot packet.
Det innebär icke att staden icke vore funktionell.
Varje stadsplan är funktionell. Yttrandet är
meningslöst om man icke bestämmer funktionen. I detta
fall härskarrasens härskarfunktion.
Att säga att New Delhi är lättförsvarat mot packet
är inget skämt. Staden är uppenbart militärt planerad.
Mellan New Delhis härskarkvarter och Gamla Delhis
indiska människomyller låg ett outnyttjat tomrum.
Förbindelserna mellan städerna inskränktes till tre
le-ler. De mäktiga gatuperspektiven som trollar bort
individen ger heller icke massan något skydd. Ett par
k-pistar och imperiet skulle vara residensstaden. Men
stadsplaneraren spår och historien rår; när den dagen
kom skulle inte ens en miljon k-pistar ha räddat
imperiet. Imperiebyggarna fick hellre fly än illa fäkta.
Paris kunde vara värt en mässa och investeringarna i
Indien var värda en reträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
