- Project Runeberg -  Tal om hjälp /
56

(1971) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rade sig hjälparen. Det var inte konstigt. FN:s olika organ
rekryterades från de gamla kolonialförvaltningarna. Britter som härskat
över Indien, holländare som härskat över Indonesien, fransmän
som härskat över Afrika. De behövde nya arbeten. De fick dem.
Så skapades FN:s biståndsorgan. Samtidigt växte Förenta
Staternas utlandsbyråkrati och den sysslade med allt från spionage till
informationsverksamhet. Den hade sina PX-butiker. I denna miljö
formades hjälparen.

Normala ingenjörer arbetar för betalning i främmande länder.
De lägger undan en del. De lever på ett visst sätt. Men de når
aldrig upp till hjälparen. Hjälparen har (på grund av sin
härstamning) övertagit såväl kolonialadministratörens som
diplomatens privilegier. Ingenjörer i privat tjänst får inga privilegier; är
de i FN-tjänst eller SIDA-tjänst har de privilegier.

Nu är privilegier farliga att få. De är vanebildande som knark.
De flesta experter (det finns undantag. Sannerligen!) jag mött
under åren är hyggliga, hederliga människor. De arbetar. Ibland
tror de på vad de gör. Ibland har de längesedan tappat all tro på
annat än FN-pensionen. Men som grupp är de farliga. Och som
arbetskraft är de den minst effektiva och mest kostnadskrävande
jag sett. Det är inte deras fel. Men hjälparinstitutionen är sådan
att det fordras övermänskliga krafter att förbli arbetsför den till
trots.

För att förklara hur förvriden de arma hjälparnas
verklighets-upplevelse blir av hjälparsituationen kan jag ta ett enkelt exempel.

De flesta hjälpare är män. De flesta är gifta. De åtföljs av sina
hustrur. Dessa hustrur får inget arbete. Då inträffar det märkliga
att dessa hustrur som inget arbete fått till och med upphör med
hushållsarbetet och skaffar sig tjänare.

Detta är mycket intressant. Jag frågade FN-representanten i
Islamabad vad han trodde det berodde på. Han menade att jag
måste förstå att det var så varmt i köken att kvinnorna inte kunde
laga mat. Därför måste de anställa någon att göra det. Hans egen
hustru kunde heller inte stå i köket. Han var egyptier. Gun
menade att problemet inte var olösligt. Hon och jag hade löst det.
Det fanns inga rasmässiga skäl som gjorde skandinaver och
egyptier mer olämpade att stå i kök än pakistanare. Men med det
yttrandet hade Gun blott avslöjat sig som underklass.

Det är inte verkligt nödvändigt att ha tjänare i köket. Hustrur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jmtoh/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free