Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dem ingen skald förmår att återgifva —
Ord, hvilka genombäfvade din själ
Med blixten af en öfverjordisk glädje —
Då undrar ingen att du lycklig var.
Den bittra kalken iskänkt är §t dig,
Töm den med styrka, öfvergifne broder!
Väl är han grumlad nu din lefnadsflod
Och frjdens månljus hvilar ej deröfver,
Väl rufva stormens andar i ditt bröst
Och hoppets trast, som satt och sjöng derinne’,
För alltid tystnad, ligger kall och död,
Dock urdrick bägaren med styrka, broderi
Den räcks dig af en hand som trogen var. —
Och se se’n opp emot en — vanlig qvinna.
Dock döm ej henne du! hur kall hon är,
Hur död hon äfven synes för dig vara;
i hennes hjerta kanske går ändå
Ett källdrag öppet i den sköra isen,
Som tager upp din bild och gömmer den
Och frossar bittert af en skendöd kärlek.
O, qvinnan ofta föds till offerlamb,
Hon släker handen tyst på sina bödlar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
