Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gå kring uti Alhambras marmorsalar —
Om Boabdil du möter — det är jag;
Jag är det, som med Mohrens tunga talar
Varmhjertad, ridderlig, men kanske svag;
Och hans Granada är mitt eget hjerta,
Som skälfver, grusas på en grund af smärta.
Två flickor synas der om fursten strida:
Den glödande Zuleima: lidelsen,
Och hon, som visste: älska är att lida,
Den trånande Amina: kärleken.
Amina dör, Zuleima dödar: båda
Jag funnit i mitt hjertas harem råda.
Men se! Amina uti döden vunnit.
Ilör, huru offret sjunger, när det dör!
Zuleima, som hon kommit, har försvunnit,
Amina furstens sista suck tillhör.
Han kysser hennes kalla bild och henne
Hans hjerta minnes blott utaf de tvenne.
Se mitt Alhambra! — alla mina öden
Jag flyttat samman der på diktens grund;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
