Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jofiaai Molliei.
(4764—4848.)
iVIed hårdt ett sekel på sin hvita hjessa .
Den gamle Patriarken ensam satt
Och vägde på sin tunga lefnadsbörda.
Hans enda sällskap var ett vänligt folk
Af Minnen, hvilka trängdes i hans sköte
Och der på ynglingens, på mannens språk,
Förtäljde sagospel, dem sjelf han lefva t.
Hans öga lyste då af Minnets glädje —
En glädje, som sig löste upp i tårar,
Så varma, som den frommes tro på Gud,
Så sköna, såsom daggen på de blommor,
Som stå och vagga öfver kära grifter.
Jag nämnde grifter: o, hans minne hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
