Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maja lånade boken, jag tog fram en blyertspänna
och så räknade jag:
»Ett vattnsprång.
Ett vattnled.
En ådra.
En bölja, som svallar.
En flod.
En sval våg.
Böljor med snö.
»Det finnas dolda flöden med», sa Holmen.
»Dem orkar vi inte med», sa jag bestämdt. »Får
jag en enda droppe till, så rinner jag öfver.»
»Och inte vet jag ändå en smul hvad hans sångmö
är», klagade Fanny!
»Det måtte väl inte vara svårt veta», flinade
gymnasisten.
»Nå, livad är den då, om jag får fråga?»
»Vattnsiktig, förstås! Ha ha ha!»
»Så ska man inte säga», undervisade jag.
»Tänk bara, hvilken stor begåfning det behöfs att
kunna hitta på så många sorters vatten.»
»Måtte vara nå’n slags andlig absolutist», sa
lånbiblioteket.
»Eller också tillhör han nå’n slags andlig brandkår»,
sa Alma postmästare.
»Ja, eld och glöd fördrar han inte», fnyste Fanny.
»Jag tror det är en redig en», sa Thore på sitt
trygga sätt.
»Hvad menar Thore med ’redig’», sa jag redigt, för
jag började känna mig litet het om öronen af allt prat.
»Redig är väl det sista man bör kalla en skald,
skulle jag tro.»
»Jag menar — det är — som att måla hvitt i hvitt.
Det är — styft — och svårt. — Så’nt som bara —
rediga ena gör - jag menar gamla.»
»Jag tror han är hundra år minst», sa Maja ifrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
