- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
61

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan pratade och skrattade, så barnet blef riktigt
upp-lifvadt och kronofogden kom ut från sitt rum, så
nypo-maderad och fin, att han såg ut alldeles som ett
oljetryck, och frågade hvad vi hade för oss: »det lät så
trefligt.»
Där fick du dig en lektion till, Lovisa lilla.
Enda faran i Adas äktenskap är nog hennes
stelhet, ty i botten är han liflig och het, fast pedantiskt
embetsmannaaktig till det yttre! På se, få se, hvad
jag-kan duga till efter detta, jag menar i upplifningsväg!
När jag på vägen hem från Ada kom i hörnet af
storgatan, så hvem stötte jag i hop med om inte med
doktor Kull. Men du min värld, hvad hade karlen gjort
med sig? Han såg 20 år yngre och hundra år
lyckligare ut än när jag såg honom sist.
»Så roligt jag träffade fru Petterkvist», sa han och
räckte fram hand med ett riktigt strålande leende.
»Jag var just på väg till herrskapet.»
»Hå hå?» sa jag, så häpen att jag glömde af att
vara höflig, ty vi är inte vana vid herr-visiter, vi —
minst på förmiddagarna.
Men så kom jag ihåg mig och sa:
»Nå, går det inte an att nu–––-Det vore så
kärt–––-:!
Nej tack! Jag har egentligen inte tid. Det
valbara något särskild t–––-.»
Han gick tyst en liten stund, men så kom det så
pojkaktigt muntert, att jag måtte riktigt titta upp och
se efter om det fortfarande värkligen var han, som gick
bredvid mig,
»Jag var allt en riktigt möglig och knarrig gammal
bokmal här om dagen, fru Petterkvist — Jag menar
den där dagen, när fru Pettervist ville ha mig till
föreläsare. Säg, var jag inte?»
»Doktorn var rar, det var hvad doktorn var det»,
sa jag ifrigt. »För öfrigt var det riktigt väl, att vi inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free